Beskrivning
Pjäsen är ett sagospel avsett för en mycket ung publik med åtföljande vuxna. Den kan beskrivas som ett vandringsdrama i det lilla formatet. Pojken berättar om sin mormor, som blev 100 år och som berättade sagor när han var liten. När mormor dör blir han mycket ledsen. Efter att ha gråtit i tre dagar och tre nätter bestämmer han sig för att gå ut i världen och pröva lyckan. Han packar ett knyte med mat och kläder och Katten varnar: ”Mjau, jämmer och elände/ Hur ska detta sluta/ Världen är så rysligt stor/ Stanna hemma där du bor.” Pojken ger sig av och kommer fram till trollskogen. Han varnas av Ugglan och Gumman, som han ger sin mat, för att gå in där. Där härskar den onda Jätten. Pojken ger sig dock in i trollskogen och kommer till Jättens hus. Ingen är hemma. Han går in, äter upp Jättens mat och somnar i dennes säng. Då Jätten kommer hem hämnas han på pojken genom att förvandla honom till ett fult odjur som ingen ska tycka om. Pojken lämnar trollskogen som ett gnyende odjur och ryktet om hans fulhet löper före honom. Gumman känner igen honom och tröstar: ”Om du hittar någon som kan tycka om dig fast du ser ut som ett odjur, då blir du åter förvandlad till en människa.” En stum flicka hos den onda Skogvaktaren blir Odjurets räddning. Genom sitt osjälviska handlande befriar hon pojken – men också sig själv. Tillsammans, hand i hand, fortsätter de sin vandring. Pjäs för barn från 3 år. Roller: Pojken, Mormor, Lilla Pappa, Generalen, Gumman, Skogvaktaren, Den stumma flickan, Jätten, två möss, Katten, Ugglan, Hermelinen med fem ungar, två skogsvättar. Antalet personer är beroende av vilken spelform man väljer. Rollerna kan dubbleras, man kan kombinera skådespelare och dockor etc. Spelplats: Sagomiljö från ”den tiden då djuren ännu kunde tala och alla träd och blommor kunde se och tänka alldeles som vi”. Kanske någon typ av sagogrotta där både publik och spel får plats. Spelplats: 35-45 minuter. – SA.
