Beskrivning
Kalkonen skrevs 1960, alltså relativt tidigt i den polske dramatikerns karriär, och betecknas av översättarna som en ”melofars". I en liten by har några invånare drabbats av håglöshet, meningslöshet och dekadenta stämningar. Bönderna sitter och dricker öl i stället för att sköta sina jordbruk, Kapten har tappat lusten att värva soldater och Poeten skryter med sin cyniska livssyn. Men plötsligt kommer ett kärlekspar på flykt på besök och samtalen som uppstår är lätt absurda och vemodigt humoristiska. En furste och en emerit ansluter också, för att få tag i kärleksparet och använda dem för sina moraliska och politiska syften. Mot sin vilja blir kvinnan Laura en sorts katalysator för männen, någon får tillbaka sin livslust, någon vill använda hennes som projektionsyta för sina drömmar. 1 kvinnlig och 9 manliga karaktärer, en av de senare, "den sovande" saknar repliker. Pjäsen utspelar sig i en byggnad som har två plan, ett galleri på övervåningen och en större sal på nedervåningen.
