Beskrivning
Detta manus är ett häfte som innehåller tre korta pjäser som alla berör temat identitet.
Fäst utspelar sig ett väntrum där två medelålders män sitter med varsin nummerlapp. De känner inte varann men den ene inleder en gissningslek där klädesplagg efter klädesplagg byter ägare, fram till det överraskande slutet. En statuslek och en kommentar till vår benägenhet att döma varann efter klädseln. Två skådespelare, 15-20 min lång. Den enda scenografi som krävs är några stolar och en nummerlappstavla där nummer kan skifta.
Hjärnfeber: Världen har drabbats av en ny farsot, Undefined Sudden Amnesia, förkortat USA. I väntsalen till en tågstation möter vi några drabbade, som tvingas bära omkring lappar i fickorna för att veta vilka de är och var de arbetar etc. När deras medresenärer tar ifrån dem lapparna ställs frågor om identitet på sin spets, och frågan är hur man ska reagera när man hittar en pistol och inte vet om den är ens egen? Tre kvinnliga och tre manliga roller, en dubblering är möjlig. 30-45 min.
Det ting vi kalla ros: Tre unga kvinnor möts på morgonen i sitt hem, och snart framgår det att de varje dag drar lott om vem av tre namngivna kvinnors liv var och en ska leva just den dagen. Så här har de inrättat sitt liv, för att det ska fungerar berättar de varje morgon vad som hänt för varandra och de grälar om vem som ska få leva det som verkar vara det roligaste och mest intressanta livet Sofias. I slutet av pjäsen kämpar en av dem förgäves för att sätta stopp för leken och återigen få bli den hon tror sig ha varit innan leken påbörjades. En och samma relativt enkla scenbild, tre kvinnliga skådespelare som bör påminna om varandra i storlek mm, cirka 30-40 minuter.
