Beskrivning
I Kemistaden 4 i Världsstaten har Leo Kall skapat ett sanningsserum, Kallocain, som förmår människor att avslöja sina innersta tankar. Tillsammans med kontrollchefen Edo Rissen och polischefen Vay Karrek testar han drogen genom att utföra experiment på medlemmar i Frivilliga offertjänsten.
Under experimenten framkommer det att det finns en underjordisk rörelse utan ledare som ägnar sig åt att bara träffas och umgås i förtrolighet. När detta rapporteras blir Staten bekymrad då den lever på att människorna är misstänksamma och rädda. Kall får då i uppdrag att lära upp assistenter för att snabbt tillverka mängder av Kallocain medan Rissen och Karrek börjar leta efter upprorsmakarna. Inte ens de själva kan räkna med att helt undkomma riskerna. Ingen går säker.
I sitt hem lever Kall med sin hustru Linda och deras tre barn samt hembiträdet Maja i en skör tillvaro på gränsen mellan kärlek och misstro. Linda är inte tillfreds med rollen att vara en födelsemaskin åt pojkar och gläds därför åt att också ha fått flickor. Kall misstänker hustrun för att ha en affär med Rissen och anmäler därför kontrollchefen som misstänkt upprorsmakare.
I en förvirrad dröm upplever Kall att han själv injiceras med Kallocain och möter upprorskvinnan Morgana i hennes gömställe i ödemarken.
Ständigt förändrad scenbild mellan en ruinstad, familjen Kalls bostad, laboratoriet, en domstol, ödemarken. Det förekommer flera mycket långa monologer. (Kall, Rissen, Linda). Roller: förutom de manliga och kvinnliga rollerna ingår 3 barn (statister utan repliker) och 3 ospecificerade röster.
