Beskrivning
Pjäsen skrevs och hade premiär 1967. Den behandlar konflikter mellan invandrare och svenskar, problem som alltid blir akuta när arbetslösheten ökar. Fyra svenska ungdomar, Kent, JanÅke, Susann och Ingela har bestämt sig för att skrämma den från Italien invandrade pojken Mario ut ur landet. Och de anser sig ha goda skäl: Kent: (gruppens anförare) … Har du aldrig hört hemma om alla utlänningar som kommer hit? JanÅke: Ja, dom tar jobben ifrån svenskarna, vet du inte, det kommer ju massor av både italienare och jugoslaver och greker och turkar och och, ja en massa folk som inte vill jobba hemma hos sej alltså. Susann: Ja dom är bara lata och dom vill få det bra här och få allting gratis som vi svenskar betalat skatt för. Denna argumentering för att övertyga den något tveksamma och vacklande kompisen Ingela. Med beskedet att man skall bilda en hemlig klubb har gänget kallat Mario till ett svårtillgängligt vindsrum ovanpå en fabrikslokal. Skälet är, som sagt, ett annat: Mario ska skrämmas och märkas på ett sånt sätt att han tillsammans med familjen ska återvända till Italien. Mario – som anländer intet ont anande – överfalls och binds med ett rep. Tanken är att han ska få övernatta i det mörka vindsrummet och verkligen tänka över sin situation, dvs besluta sig för att lämna landet. Ingela vacklar och lierar sig med Mario. De två lämnas ensamma sedan de övriga, efter att ha slagit sönder en maskin, försvinner genom en taklucka. Nyckeln till rumsdörren har de nämligen tappat under det tumult som uppstod då man övermannade Mario. Om nattvakten kommer räknar gänget med att Mario – och även Ingela – ska få skulden för den sönderslagna maskinen. Ingela och Mario hittar nyckeln, blir tagna i förhör. Gänget återkommer till rummet genom takluckan. Vinden var en återvändsgränd. Upplösningen för de tre blir en tankeställare då de konfronteras med polisen och Marios överraskande svar. Pjäsen står sig – men kan bli effektivare med en del strykningar. Den språkliga jargongen kan också behöva ses över något. En bra ungdomspjäs och de problem den berör har tyvärr bara blivit allt mer aktuella. Utgiven som bok, entré/ Riksteatern, 1970. I boken ingår också pjäserna Vem har rätt? och Utanför av samma författare. Roller: 2 kvinnor, 3 män (ungdomar i 13-15-årsåldern) samt en nattvakt och en polisröst. Spelplats: Vindsrum ovanpå en fabrikslokal. Speltid: ca 60 minuter. – SA
