Beskrivning
Änkeman Jarl beskrivs av författaren som ”folkkomedi” och hör till hans i dag mest kända och spelade pjäser. Den hade sin urpremiär på Dramaten 1940. I centrum för handlingen står Andreas Jarl, f d stamkorpral och nyss änkling. Han skall fylla 70 till hösten, men ser ut som högst 65. I grannskapet bor Gustava Hägg, änka efter en vagnmakare. Hon uppvaktas av träskomakaren Mandus, som i gräl med Andreas kan triumfera med att han blivit änkeman två gånger. Andreas är heller inte ointresserad av Gustava, eller hon av honom. Förutsättningen är dock att de kan komma överens ekonomiskt. I botten finns emellertid hans stora sorg och besvikelse över att hustrun Kristina gått bort (”Dä skedde liksom ett svek mot äktenskapet och vigseln, när hon slutade”.) Andreas har två döttrar som lika lite som trätobrodern Mandus uppskattar hans närmanden till Gustava. Men den gamle soldaten är van att bestämma själv och tar ut lysning för sig och änkan. Mitt under själva lysningskalaset inställs dock det hela. Att ha ”vårt ihop för att spara på lyse och bränsle” räckte inte som äktenskapsgrund. Andreas avslutar lysningskalaset med att beundra en nyanskaffad förstoring av ett ungdomsporträtt på den älskade Kristina, den enda som egentligen räknas i hans liv. Änkeman Jarl är i första hand ett kärleksfullt porträtt av en tjurig gammal soldat. Men också, som i så många av Mobergs pjäser, en beskrivning av äktenskaplig vardag och av den plågsamma ensamheten. Den kräver relativt stora scenutrymmen och en genomarbetad dekor (framför allt Gustavas täppa) för att komma till sin rätt. Statisterna/”Kalasfolket” bör inte vara för få. Pjäsen finns tryckt bl a i volymen ”Vilhelm Mobergs Dramatik — Lustspel och enaktare” (Bonniers, 1957). Roller: 9, varav 3 kvinnliga och 6 manliga. Dessutom statister (kalasfolk). Scenbild: Första och tredje akten hemma hos Andreas Jarl, i vardagsrummet. Andra akten i Gustava Häggs trädgårdstäppa. Speltid: Drygt 2 timmar. – AS
