Beskrivning
Bildade människor finns utgiven i bokform, Bonniers 1964. En grupp inom Stockholms studentteater framförde Bildade människor 1964 och åstadkom stor sensation. Vem hade tänkt att denna bok skulle vara dramatik? Jo, faktiskt författaren själv, ”men jag trodde inte att någon skulle förstå möjligheterna om jag presenterade den direkt för en teater”. Sedan kom Bildade människor snabbt i skuggan av Sandro Key-Åbergs prator ”O”, men denna monologsamling förtjänar en plats på samma nivå, både i den senare svenska teaterhistorien och som mycket användbart och tacksamt material för teatergrupper också på 1980-talet. Släktskapet med scenpratorna är betydande. Sandro Key-Åberg är en mästare i att fånga en språklig jargong och med den ge bilder av våra medmänniskor och oss själva som med en omväg runt leendet eller skrattet etsar sig fast. Monologformen är ju vanligast i revysammanhang och det finns starka traditioner på området. I Bildade människor har Sandro Key-Åberg svarat för en förnyelse av formen. Han vrider på skrattspegeln på ett sätt som vi senare kunnat se ibland också hos Alfredson-Danielsson, med en varm medkänsla i botten som vi inte finner hos t ex Fibban eller Härenstam-Brännström. I Bildade människor är moralen och solidariteten de bärande elementen bakom skämtsamheten. Den lilla människan får stå där och skrattas åt, men hon hånas aldrig. Roller: Monologerna kan framföras av grupper med högst varierande antal medlemmar. Scenbild: Här råder också stor frihet. Ett framförande kan ske både på en scen eller t ex mitt ute i en publik. Man kan arbeta med scenografiska arrangemang eller helt utan. Speltid: Samtliga monologer, sammanlagt ca en timme. – CE
