Beskrivning
Denna monologs huvudperson för ett vildsint och vidöppet och utlämnande samtal med sin publik om sex, kön, åtrå och ångest. Hon går in på detaljer och diskuterar män hon legat med och ifrågasätter diagnoser som sätts på kvinnor som tar för sig. Men allteftersom monologen går växer också bilden av ett sexmissbruk fram, och hon ställer frågan vad det ger för konsekvenser att använda sex för att dämpa ångest. Och om det kan hjälpa mot den slutliga skräcken, rädslan för att dö. Den hade sin urpremiär på Teaterverket i Stockholm 2011 och har max en timmes speltid, eller kortare, beroende på hur man sätter upp den. Kan göras med mycket enkel scenografi, enkel ljudutrustning behövs.
