Beskrivning
Gudar och människor är en pjäs i två akter där första akten utspelas på Olympen i sällskap med gudarna och två oreader – bergsnymfer – som är barnpigor hos paret Zeus och Hera. Andra akten tilldrar sig på jorden. Zeus är styrelseordförande i det multinationella Olympic Enterprise och Hera, hans maka, styrelseordförande i Röda Korset och Rädda Barnen etc, etc. Det är en vardagsnära, smått humoristisk ton, ibland absurdistiskt inriktad stämning bland dessa gudar i deras överflöd på Olympens höjd. I rådssalen samlas gudarna för att ta ställning till problemet människan – en skapelse som verkar alltmer överflödig. Hermes klär deras tankar i ord: ”I och med att den teknologiska strukturen framträdde som den dominerande produktionsfaktorn förlorade människorna sin betydelse. Då blev vi oberoende. De blev överflödiga.” Maten håller på att ta slut för människorna, och de gör inte längre någon nytta. Gudarna tar sitt beslut: att befria jorden från människorna. ”Bepudring från luften” kallar Apollon det. Han får i uppdrag att verkställa beslutet. Men först skall Hermes organisera informationen. I akt två framträder människorna – en lidande skara. De möter Hermes men förbryter sig mot honom. Den slutliga totala förintelsen träder i kraft. Trots humoristiska grepp är det en svart pjäs detta, som i andra akten ohämmat exploderar i svartsyn. Finns utgiven i bokform i ”Gudar och människor och Zéb-un-nisá”, Alba 1978. Roller: 7 kvinnor, 7 män samt dockor. Scenbild: Olympen. En öppen plats mellan låga bostadshus. Speltid: Helafton. – HR
