Beskrivning
Två mostrar gifter bort sin systerdotter till en åldrad landssekreterare mot hennes vilja, då hon är förälskad i jägaren Walter. Är temat föråldrat? Om man tror att man och kvinna väljer varandra bara av tycke och tillfällig smak i god kombination med varandra, utan att styras av bakgrund och erfarenheter, kan man svara ja. Bergmans ångestridna skratt över den förkvävande borgerligheten framställer giftermålet som en dödsdom. Som i kramp sträcker sig den unga kvinnan efter jägaren denna sista natt i väntan på den åldrade och sjuklige herr Sleeman som ska komma klockan åtta. Skickligt använder sig Bergman av klockans ljud för att suggerera det annalkande mötet. Tanterna Mina och Bina är både komiska och fasansfulla i sin snålhet, moralism och förstulna avundsjuka på den unga Anne-Marie. Med skoningslös cynism later han henne drabbas av kärlekens språk. Jägaren Walter ger henne de ord av kärlek hon ska leva på under det påtvingade äktenskapet. Hon förförs av hans ord. Mr herr Sleeman kommer yttrar han samma ord. Anne-Marie förstår att orden sagts och skrivits av någon annan, blivit inlärda som en läxa och egentligen inte betyder något. Bittrare kan man inte berätta om sitt tvivel på kärleken. Uppföranderätten fri. Finns utgiven som bok på Bonniers förlag i flera upplagor. Roller: Tant Bina, tant Mina, Anne-Marie, Jägaren och Herr Sleeman. Spelplats: Två äldre kvinnors helgdagsrum i en vindsvåning belamrat med prydnadssaker. Speltid: Ungefär 30 minuter. Denna ofta spelade klassiker bland enaktare är hämtad ur Marionettspel. Från 1944. THM
