Beskrivning
På nyåret 1823 kom den 11-årige Charles Dickens från en by i grevskapet Kent till den stora staden London. Familjen hamnade ekonomiskt på fallrepet och Charles var bara 12 år när han tvingades börja arbeta på en skokrämsfabrik. Han arbetade tolv timmar om dagen och fick hårdhänta inblickar i Londons fattigaste världar. Dickens blev så småningom journalist och författare. Efter genombrottet med ”Pickwickklubbens efterlämnade papper” 1836 så skrev han den delvis självbiografiska Oliver Twist 1838. Den publicerades som följetång i en dagstidning. Det här är berättelsen om en fattig men ärlig, föräldralös pojke som rymmer från en förtryckande tillvaro i en by på landet. Han tar sig till storstaden för att söka trygghet och välstånd, men hamnar i händerna på en tjuvliga. Originalromanen fyller två volymer, med över 50 kapitel. Den rymmer många sidohistorier och bifurkationer som sällan eller aldrig brukar tas med när historien dramatiseras. Oliver har åtskilliga gånger blivit dramatiserad som teater, musikal och film. Dickens figur har även förekommit som flicka och som tecknad hund. ”Historien om Oliver” följer originalhistorien till stora delar, men tar sig liksom tidigare dramatiseringar en hel del friheter. Pjäsen tar sin början i ett 1800-tal med fattighus och spinnhus. Det skulle kunna vara England, men också något annat europeiskt land. Tiden skulle också kunna vara 1900-tal, och inom texten finns möjlighet till en tidsresa, så att pjäsen börjar på 1800-talet och slutar på 2000-talet. Figurernas namn har i många fall ”avanglifierats” för att karaktärerna skulle kunna finnas i något annat land, men ändå behålla anknytningen till originalen. Fagin är en välkänd figur, nu får han vara Fejgin. Brownlow har blivit Branner, herr och fru Bumble har blivit fru Bumbel och så vidare. Det finns ett litet queer-tema antytt i manuset. Branner och Grimvigg lever tillsammans, omskötta av hushållerskan Beda. Man behöver inte göra så mycket av detta, det är mer en humoristisk blinkning till den vuxna publiken. Berättelsens tyngdpunkt är barnens utsatta situation. Detta var Dickens ärende 1838, och problemet med utnyttjade barn får tyvärr ny aktualitet i vår tids trafficking, tjuvligor och utsvettande barnfabriker.
