Beskrivning
Björn Runeborg har ofta skrivit en probleminriktad dramatik. Han är en dramatiker med tydliga budskap. Det är väl inte alltid han åstadkommit helt igenom lyckade pjäser. De belastas ibland av pratighet i den till synes rappa dialogen. Men en avgörande kvalitet är att han med snart sagt varje pjäs syftar till underhållning. Med sin känsla för situationskomik är han tillsammans med Lars Björkman en av de få svenska dramatiker som kan skriva en fars. Genom sin starka probleminriktning har några av hans pjäser åldrats, men Lär känna det gåtfulla folket har ett tema som inte är bundet i tiden. Till sitt kontorsrum har Henry Holm, 40 år, olycksfallsstatistiker, enleverat en prostituerad. Hans avsikt är inte vad man i första ögonblicket skulle kunna tro – och det tror inte Sonja Emilsson heller. Kvällen innan han antas presentera sifferunderlaget till Trafiksäkerhetsverkets nya kampanj Lär känna det gåtfulla folket, som syftar på barnen i trafiken, vill han repetera den uppgörelse han är beredd att göra med verket, cheferna och den allmänna bristen på konsekvent engagemang. Pjäsen blir ett angrepp på byråkrati, men vidgas till att gälla mänsklig omänsklighet, korruption och brist på civilkurage. Runeborg skildrar en upprorshandling som inte är ”radikal” – en borgerlig vanmakt. Den verklighetsfrämmande byråkraten konfronteras oväntat med verkligheten i form av den prostituerade kvinnans liv. Med de känslor och den vetskap Henry Holm erfar förstår man att det inte går att ”fortsätta som om ingenting hade hänt”. På ett mänskligt plan berättar Runeborg om rädslan för att leva, för att utsätta sig för provokationer. När pjäsen är slut förstår åskådaren att det gåtfulla folket egentligen inte är barnen – utan byråkraterna. Roller: 4 roller, varav 3 manliga. Spelplats: Ett kontorsrum på Trafiksäkerhetsverket. Speltid: ca 2 timmar. – THM
