Beskrivning
Medeas barn skrevs av Suzanne Osten och Per Lysander i nära samarbete med Unga Klara-teatern vid Stockholms stadsteater. Den hade premiär hösten 1975 och målgruppen var lågstadiets elever. Pjäsen har Euripides klassiska tragedi Medea som utgångspunkt. Den är däremot inte fokuserad på de vuxnas liv. I stället sätter den barnen i centrum. Pjäsen handlar om hur barnen upplever och handskas med de vuxnas konflikter vid en skilsmässa. Pjäsen är byggd i två plan, de vuxnas och barnens. I Euripides Medea finns barnen i större delen av pjäsen inne i ett hus. Föräldrarna hänvisar till dem, försvinner dit, passerar förbi, in eller ut. I Medeas barn har författarna vänt på detta förhållande och placerat en barnkammare i centrum för pjäsen. Utanför rummet skymtar det grekiska dramats aktörer i sina uppslitande gräl. De vuxnas plan karaktäriseras alltså av grekisk tragedi, vers och utspel. Det är också ett mytiskt plan, ett sagoplan, där människor är kungar, prinsessor, hjältar. I barnens rum är detta inte lika märkbart. Det är ett realistiskt plan, där barnens lekar och resonemang går att identifiera sig med för publikbarnen. Amman, den vuxna som kan röra sig fritt mellan de två planen, kan också röra sig ut och tala med publiken. Barnen lämnar aldrig sitt rum, men de vuxna stormar in i deras. De lever i olika världar, men de vuxna bestämmer. Pjäsen innehåller ett antal sånger och har stora musikaliska möjligheter. Finns tryckt i Holm/Janzon: ”Pjäser för skola och scen, Teaterantologi del 2”, LiberLäromedel 1980. Roller: 5. Jason, f d hjälte och barnens far. Medea, barnens mor och Jasons hustru. Amman Anna, barnflicka. Lilljason, 5 år. Lillmedea, 9 år. Scenbild: En scenbild. Enligt manus finns i scenrummet en klassisk del med pelare ”Korint”. Längst fram i ena hörnet är en realistisk barnkammare uppbyggd. Amman bor på en spång ut i publiken där hon har en telefon. Pjäsen kräver inget komplicerat dekorbygge. Speltid: ca 60 minuter. – AS