Beskrivning
Skrattmördaren är något så ovanligt som en kriminalfars. Personerna och situationerna är som hämtade ur den hårdkokta litteraturen, vilken Bertil Schütt ohejdat driver med. Handlingen blir mer och mer absurd då personernas beteenden rimmar illa med situationerna de hamnar i. (Ex: Bokförläggare Bruses sekreterare vill bli mördad, säger hon. Men hon beter sig som i en förförelsescen.) Tempot är snabbt, svängningarna blir mer och mer abrupta. Slutet blir därför en total överraskning. Handlingen i korthet: Bokförläggare Bruse vill ha mord. Författaren Krustad, ännu inte publicerad, presenterar skrattet som mordsätt. Fru och dotter Bruse ger honom sitt stöd. Krustad blir inspirerad och kan börja skriva på kontoret. Midnatt. Han skriver. Bruse och sekreteraren är på kontoret. Hon vill bli mördad, men det måste ske enligt reglerna. Efter mycket om och men kan Bruse skjuta henne. Fru Bruse kommer in, med en handduk över huvudet (hon är ful). Hon tar Bruse för Krustad. Han skjuter också henne. Dottern kommer. Hon mördas. Nästa morgon. Bruse förstår inte vart liken har tagit vägen. Sorgklädda och livs levande kommer de in, tillsammans med kistan där den mördade Krustad ligger. Alla kvinnorna anser sig ha mördat honom. Försynt stiger han ur kistan. Kvinnorna blir mycket besvikna och Bruse dör av skratt. Pjäsen finns utgiven i serien ”Repertoaren”, Sveriges Dramatikerförbund, 1963. Roller: 2 manliga (25, 45 år), 3 kvinnliga (25-45 år). Scenbild: På en bokförläggares kontor. Speltid: ca 90 minuter. – LJ
