Beskrivning
I ”Stolarna” möter vi en gumma och en gubbe som lever i något sorts tomrum. Tydligen är deras hus omgivet av havet eftersom alla ”besökande” anländer i båt. Några besökare i verklig mening har de inte, sedan många år lever de alldeles isolerade i sina minnen och fantasier. Men gubben har beslutat en ändring. Han har inbjudit gäster och även hyrt en talare, som äntligen skall bringa ut hans livs stora evangelium till mänskligheten. Båtarna brummar utanför, gästerna strömmar in. Stolar ställs in för dessa osynliga gäster, snart är hela rummet överfullt med stolar. Gubben och gumman konverserar sina gäster och till slut gör själva kejsaren entré. Allt är fullbordat och i full extas kastar sig de gamla ut genom fönstret ner i havet. När scenen är tom kommer den förhyrda talaren intassande. Han ställer sig i talarstolen, men när han skall börja tala visar det sig att han är dövstum. Han övergår i stället till att klottra några meningslösa stavelser på den svarta tavlan innan han ceremoniöst drar sig tillbaka. Från den osynliga publiken utbryter visslingar, hyssjningar och hånskratt. Från 1952.
