Beskrivning
”Tillståndet skrev Andersson-Bratt några år senare än succé-trion Flotten, Hemmet, Sandlådan. Premiären var 1971. Lite orättvist har pjäsen hamnat i skymundan för de övriga tre – den är ett verk på samma nivå och i stilmässig anslutning. I vissa avseenden är den mästerverket i kvartetten.
En grupp patienter arbetar tillsammans med en terapeut med förberedelserna för en kabaré som skall uppföras för medpatienter, personal och styrelse på en jubileumsfest. Det är första akten. I den andra får vi vara med om en repetition inför överläkaren och sjukhusdirektören. Det blir en repetition med förhinder och titeln Tillståndet får sin dubbla betydelse. Kabarén visar sig nämligen bli mycket kritisk – den är sprängstoff i den vårdsväng patienterna befinner sig i. Riktigt så fick nog inte denna lilla underhållning vara! Och när pjäsen slutar sitter patientgruppen stum och orörlig efter direktörens floskulösa hälsningstal vid själva jubileet: ”Det är de fruktbara mötena mellan olika meningar som ger debatten liv. Låt många röster tala. Låt tusen blommor blomma.”
Pjäsen kräver av dem som skall arbeta med den viss insikt i psykiska sjukdomar. Den är mycket rolig, men kan också bli rolig på felaktigt sätt om spelet saknar stringens och gemensam riktning. Rätt framförd är den en gripande socialkritisk underhållning. Beträffande form och teknik: se presentationerna av Hemmet, Flotten, Sandlådan. Pjäsen finns utgiven i bokform, entré/Riksteatern, 1972.
Roller: 9 patienter på ett mentalsjukhus (4 kvinnor, 5 män, alla yngre eller medelålders utom en herre, 62 år). Vidare en terapeut, två läkare, en sjukhusdirektör och en vårdare (vårdaren en mycket liten roll). Vidare eventuellt sköterskor, biträden, kandidater. Scenbild: En samlingslokal – kan med fördel vara precis den odekorerade sal man repeterar. Speltid: Helaftonspjäs, två akter. C E”
