Beskrivning
I texten möter vi Daniel som berättar djupt uppriktigt om sitt liv, om sin kamp, om vännerna i terapigruppen för missbrukare, om Sebastian som han älskar, om Annika som han har barn med, hans bästa vän, som under berättelsens gång dör i en fruktansvärd bilolycka. Han berättar också om sin mamma, om sin kurator som försöker hjälpa honom att sluta dricka, om sina barn och flera andra människor runtomkring. Texten är skriven som ett monologflöde utan att ha en helt färdig dramatisk form och författaren inbjuder till och tillåter bearbetning. Det skulle också vara möjligt att dramatisera vissa dialogpartier för fler än en skådespelare.