Beskrivning
Den gråtande polisen skrevs ursprungligen för Folkteatern i Göteborg och hade våren 1980 urpremiär på Frölunda Kulturhus. Pjäsen har undertiteln ”ett änglaspel”. Den är byggd i tre delar, nämligen Prolog – En vinterresa – Epilog. Prologen och Epilogen utspelas en vårnatt – i nutid – på Fröijds pensionat i Stenungsund. Det är två kortare scener. Dramats tyngdpunkt ligger på ”En vinterresa”, som utspelas på ett ”allegoriskt” tåg. Spelet drivs av entertainers med lite övermänskliga resurser. Därför kallas de änglar. Den gråtande polisen handlar om mycket allmänmänskliga problem i Sverige av idag, om bl a ensamhet och tafatthet. I dramats centrum står Christer Gadefeld, en polisman något över 30 år. Han är uppvuxen i ett traditionellt arbetarhem i mellansverige. Han lever tillsammans med Ingrid, som kommer från något ”bättre” miljö. Med henne har han två döttrar, 3 och 10 år. Familjen bor i ett höghusområde i Göteborg. En sommar träffar han Larven, en tjej som han under en tid har ett förhållande med. Till Fröijds pensionat kommer han en kväll i april. Han är nedstämd, behöver vara ensam och gråter. Och under vinterresan på det ”allegoriska” tåget rullas bitar från hans och familjens liv upp. Denna tågresa innehåller ett flertal spelscener. Helt realistiska partier blandas med scener av mer drömskt och sagoaktigt slag. Roller: Christer Gadefeld, Eino Fröijd, Mary, Ingrid, Ängeln Allan, Larven. De två förstnämnda gestaltar också Pojken och Konduktören och Ängeln Allan är sångare/musiker. Scenbild: Ett flertal spelscener som är möjliga att antyda med relativt enkla dekorelement. Speltid: Helaftonspjäs. Pjäsen finns utgiven i bokform i Stadsteaterns och Folkteaterns i Göteborg serie TeaterManus, 1981. – AS
