Beskrivning
Duvomånglaren är ett pulserande, rytmiskt, flyhänt drama om Jesus raseri inför köpenskapen och salutorgshanteringen i templet. Upprörd gjorde han en piska med vilken han handgripligt rensade ut alltsammans. Duvomånglaren frestar med sina varor men är en av dem som möter Jesus’ blick och hans raseri – och blev drabbad, i religiös bemärkelse. Han kunde aldrig glömma den stunden. Flera av bibelns Marior uppträder i spelet. Bl a Jesu moder, Maria från Nasaret. Genom olika tidevarv söker hon sin son. Hon vill få en bekräftelse på att hans lidande var meningsfullt, en bekräftelse sökt under allt skrot, alla kommersiella jippon, allt köpslående som förhindrar människan från att möta Gud. Duvomånglaren är skriven i det nykyrkligt vardagsnära språkbrukets gränsland. Helst skall det framföras i kyrkomiljö för att få den nödvändiga ramen kring texterna. Duvomånglaren är också en lovsång från Maria från Magdala som även hon fick möta Jesus. Den nutida Maria och Josef från Lund finns också de med i lovsången. Alla förenas de i den avslutande bönen: ”O, liv! Ge mig en riktning – en ny vind,/som jag kan följa fram till hans ansikte!/Låt mig få höra Honom kalla mig vid namn på nytt!/ Låt mig få känna kraften av Hans närhet – här,/mitt i vår värld, just här i denna kyrka!/Låt mig få känna kraften av hans gisselslag,/Hans kärleks gisselslag mot svek och orättfärdighet.” Liturgiskt drama. Till dramat finns musik av Kjell Edstrand, Per Germundsson, Mats Thorin. Roller: 5 kvinnor, 3 män. Scenbild: Kyrkomiljö – tempelplats. Speltid: 40 minuter. – HR
