Beskrivning
Huset på slätten skrevs ursprungligen som radiopjäs och till rollistan fogades då en Berättare. Pjäsen finns i sin originalversion tryckt i Svenska Radiopjäser 1950 (Radiotjänst). Den sändes första gången i januari 1950. Pjäsen utspelas i ett mindre samhälle på den skånska slätten, präglat av instängdhet och av undertryckta uppbrott. Människorna i dramat är märkta av sina nederlag och av skuldkänslorna för dessa nederlag. Den fortfarande unge Alf Eriksson har stannat kvar på sin plats i sex år, mera av slentrian än av lust eller intresse. Han ser hur företaget vansköts av den håglöse Seved Torsson, men gör inte mycket åt saken. Elna vill egentligen flytta hemifrån men stannar för att, tror hon, göra fadern till viljes. Hon går i säng med Alf, trots att hon vet att han sedan länge älskar den mycket äldre Hedvig, och hon honom. Hedvig har accepterat rollen som ragata i familjen, hon är den mest klarsynta av de fyra. Hedvig gör ett halvhjärtat självmordsförsök. Seved observerar inga av de konflikter som äger rum runt honom. Han intalar sig att allt alltid skall vara som det alltid har varit. Men Alf gör sitt uppbrott, lämnar det instängda huset. Huset på slätten känns i dag något ålderdomlig när man ser till de rent erotiska konfliktkomplexen. Känsloladdningarna bakom är naturligtvis lika aktuella som när pjäsen skrevs. En nyckelreplik är denna: Den som låter binda sig för andras skull får en fordran på tillvaron som aldrig kan bli inlöst. Det hela mynnar ut i nederlag, och nederlag griper omkring sig. Styckets scenbilder kan antydas med mycket enkla medel. Det är personernas relationer, inte interiörerna, som är det primära i pjäsen. Roller: 4: Seved Torsson, spannmåls- och trävaruhandlare, Elna, hans dotter, Hedvig, hans syster, Alf Eriksson, kontorist hos Seved Torsson. Scenbild: Enklare kontorslokal, en rumsinteriör. Speltid: ca 45 minuter.
